Tur i oturen

Idag blev det vandring längs min nya runda kan man säga. Promenad genom norra Mörbylångas vidsträckta fläder-djungel (varken vidsträckt eller djungel egentligen, men man kan ju låtsas). Plockade med en del hem för närmare koll, har bl a börjat kolla lite på hättemossor så några sådana slank ner i burkar. Hoppstjärtar så klart och några små skålsvampar. På vägen hem från promenaden letade jag en för mig ny svamp som Pav tipsat mig om, det tog en stund men till slut hittade jag judasörat (Auricularia auricula-judae) på en flädergren på marken.

När jag hade trasslat mig ur snåren upptäckte jag att min lupp var borta ur fickan. Kollade runt mig men inget gult snöre syntes till, vid närmare eftertanke insåg jag att det nog var en bra stund sen jag hade den uppe. Bara att knata samma väg tillbaka en dryg kilometer. Ingen lupp, *suck-pust-stön*. Lite trumpen att min lilla kompis var borta traskade jag hemåt men en annan väg än jag tänkt från början. Av en ren händelse började jag titta lite på döda svamptäckta stammar av odört (Conium maculatum) på ett ställe och fick syn på några flugliknande småkryp som snabbt sprang iväg. Trots borttappad lupp kunde jag konstatera att det var stövsländor och troligen något spännande! Lite bilder och sedan samlade jag in några för koll hemma. Väl under mikroskopet blev det spännande igen, det var rektangelstövsländor! Sådana har jag inte sett på Öland förut (och ingen annan heller verkar det som). Kollade en honas subgenitalplatta och den matchade storfläckig rektangelstövslända (Ectopsocus petersi). Bilderna från fält visar också individer med rätt färgsättning, mörkt huvud och mörka band på bakkroppen. Storfläckig rektangelstövslända är tidigare endast känd från tre lokaler i Sverige och är då funnen i Malmö, Lund och Halmstad. I Danmark är den vanlig och troligen är den på spridning. Trevligt "plåster på såren" så jag får nog fira med en ny lupp!

Längst ut på bakkroppen finns vad som kallas subgenitalplattan, den ser olika ut på olika arter. De mörka triangelformade fläckarna samt de raka kanterna på loberna är typiska för storfläckig rektangelstövslända.

/Johan