Kylig morgon idag, fick skrapa rutor på bilen. Solen värmer dock fortfarande och i sydlägen finns aktiva småkryp även ovan jord. Efter lite letande hittade jag bl a blekhoppstjärtar och Linopodes-kvalster. Blekhoppstjärtar (Onichiuridae) är mycket svårbestämda till art och lever under stenar och direkt i jorden. Deras hemliga leverne i mörkret har gjort att deras ögon tillbakabildats helt eller finns kvar som märken, så kallade pseudocelli. Många arter i familjen saknar helt hoppgaffel och rör sig relativt trögt. Den här är ca 1,5 mm lång.

Linopodes-kvalster hör till mina favoriter bland kvalstren. Med sina långa framben sonderar de terrängen när de letar byten. Ibland stannar de upp långa stunder och står och pendlar rakt ut i luften med frambenen, som att de känner av något i luften. Många kvalster har hårliknande sensorer som uppfattar kemiska föreningar kring dem. En art från en annan familj (Macrocheles muscadomesticae) livnär sig på flugägg och kan leta reda på honor av husflugor som den liftar med tills dess de lägger ägg. Linopodes-kvalstren kanske "luktar" efter något liknande?

Avslutar dagens inlägg med ett nytt möte och en tankeställare. Tittar man tillräckligt länge på en liten yta så kommer man förr eller senare se nya saker, om man bara "tittar från en annan vinkel". Stannar man i ett tankemönster så minskar chansen till nya upptäckter väldigt mycket. Man går förbi nya upptäckter hela tiden, varje steg man tar. Det handlar bara om att testa nya vägar och inte köra samma om och om igen. Nu frågar ni er kanske vad för revolutionerande upptäckt jag gjort idag. För mig var det en wow-upplevelse, har aldrig sett något liknande på land. Sjöborre-liknande mögel under en liten stock! I vitaste mögel-vadd bodde några taggiga mögelbollar, helt makalöst färggranna och vackra. Mögel är fantastiskt!

/Johan

Aningen bistert väder idag med nordanvind och faktiskt något som liknade snöfläckar på marken. Jag tog en vända till Vicklebyskogen efter frukost, har gjort några exkursioner dit senaste tiden och upptäckt att där finns en del trevliga arter. Bland annat rikliga mängder av den praktfulla hoppstjärten Orchesella spectabilis, här under fotograferad vid ett björkfrö.

I samma område fick jag syn på några vackert färgade ullklubbor vid en ytlig rot. De växte på något som såg ut att vara gnagarspillning under löv. Jag har tittat ganska mycket på ullklubbor och liknande slemsvampar  under det gångna året, minst sagt fascinerande varelser som faktiskt befinner sig i den egna organismgruppen Myxomycetes. Ett mellanting mellan svamp och djur kan man krasst säga. De har rörelseförmåga och kan tydligen färdas några centimeter per dygn i unga stadier.

****Ny info: Dessa topsliknande saker visade sig vara fruktkroppar av mögel, troligen arten Penicillium claviforme.****

Då och då när man vänder upp en stock eller barkbit råkar man på övervintrande bålgetingar (Vespa crabro). De är verkligen stora! Kommer ihåg mitt första möte med arten då jag som liten satt på en sten en bit ute från land vid en strand i Småland och hade något som kittlade på foten. Jag kliade mig utan att titta närmare men det fortsatte kittla och jag slängde ett öga mot foten, där satt ett monster till geting och rättade till antennerna. Fullkomlig panik! En rejäl örfil till getingen resulterade i att den fick simma till land medan jag nog flög samma sträcka.

/Johan

Vår nya blogg lanserades idag. Om du fokuserar på den ska vi försöka att hålla dig uppdaterad. Du kan läsa nya inlägg i denna blogg via RSS feed.